Varför är jag så känslosam och blödig?

FRÅGA Jag är 63 år, gift utan barn. Mitt problem, som bara jag själv upplever som ett problem, är att jag är alldeles för blödig och känslosam. Min man tycker att det är ”gulligt”. Det går inte en dag utan att jag gråter, antingen framför nyheterna, när jag läser eller av något som berättas. Att se lidande av något slag, särskilt om det är barn eller djur som drabbas får mig att nästan bryta ihop. Jag såg filmen En man som heter Ove och visste att det var en komedi, men jag grät ändå.

Jag upplever att jag på ytan är glad och omtyckt, fungerar i mitt jobb men att jag är så ledsen inombords att det väller över. Har gått i terapi några gånger utan att något förändrats. Jag vill bli tuffare och hårdare och få en rustning mot omvärlden. Har haft det så här i många år, men det blir bara värre. Det kanske låter som ett lyxproblem, då jag ju levt privilegierat i fred med allt man behöver; bra utbildning, bra lön och en man som älskar mig. Men det tar på krafterna med alla dessa tårar.

Tror du att KBT-terapi kan hjälpa mig att inte gråta, eller bör jag söka läkarvård och få något läkemedel för den här känsligheten?
”Blötdjuret”

”Gråten kanske är en ventil för djup sorg”

PER Jag kan förstås bara spekulera i vad orsakerna till din oönskade “känslosamhet” skulle vara. Min första tanke var att det kommit med åren, i samband med klimakteriet, men när jag läser ditt brev mer noggrant så förstår jag att du brottats med din känslighet länge i livet.

Jag blir inte riktigt klok på vad du känner när du gråter. Det låter som att tårarna nästan är främmande för dig, som att de kommer utan att korrespondera med känslan.

Ett sätt att tänka kring din benägenhet att gråta för sådant som du egentligen inte känner dig ledsen över, är att gråten fungerar som en ventil för en underliggande sorg. Slår den tanken an något hos dig eller känns den bara långsökt?

Kanhända är det trots allt hormonellt – jag kan för lite om endokrinologi för att uttala mig om den saken – men det skadar ju inte att tillfråga en läkare.

Jag vet inte om KBT kan hjälpa dig, men också det vore väl bra att prova. Om du hittar en bra terapeut så skulle ni tillsammans kunna formulera vad som egentligen är problemet. Ni skulle kunna utforska alternativa sätt att reagera på när du exponeras för situationer som hittills fått dig att gråta. Det är egentligen inte en tuff rustning du behöver. Snarare tillgång till en större palett av reaktioner.

NUVARANDE Varför är jag så känslosam och blödig?
NÄSTA Lejon, elefanter och giraffer – bildsvep från M:s safari i Sydafrika