FRÅGA Min mamma sålde sin villa till ett barnbarn för några år sedan (hon hade tre barnbarn till) och jag är fullt medveten att hon fick sälja till vem hon ville. Vi anlitade en värderingsman och hon sålde till taxeringsvärdet – alldeles för billigt i mina ögon. 

Vi är två systrar och jag pratade med min syster om att mamma inte fick sälja så billigt, och då fick jag kastat i ansiktet att det var redan klart. Min syster var god man för mamma. Och det var hennes barn som fick köpa villan.

Mamma dog för ett år sedan så det finns inget att göra, men var det moraliskt riktigt att göra så? Jag blev både ledsen, arg och besviken.

Anonym syster

 

BIRGITTA Sorgligt. Jag kan inte frigöra mig från tanken att din syster gravt missbrukat sin roll som god man för er mamma. Är man utsedd till god man betyder det ju att ens skyddsling förlorat sin egen beslutsförmåga och därmed är utlämnad till gode mannens goda eller dåliga omdöme. Tydligen i detta fall både snikenhet och dåligt omdöme. Jag vet inte om det kan vara någon idé att i efterhand kontakta överförmyndarmyndigheten och förhöra dig om regelverket och om det är någon idé att riva upp ärendet. 

Men åren har ju gått sedan din mamma dog. Det är nog dessvärre bara att gilla läget. Bouppteckningen är ju klar för länge sedan och du har vad jag förstår inte ställt några krav på dödsboet att du själv som bröstarvinge genom villaförsäljningen blev snuvad på din laglott.