FRÅGA 1: Har lite pengar på vanligt sparkonto. Nu vill banken att jag ska placera 500 000 kr i två olika fonder, Nordea stabil och Nordea Stratega 30. Vad tycker du? Jag är 70+. 

Rådvill

FRÅGA 2: Är 63 år och ensamstående. Fortsätter jag att arbeta fram till 65 år blir min pension de första 5 åren drygt 19 000 kr, sedan 12 000 kr livet ut. Arbetar jag till 67 blir det drygt 21 000 kr i 5 år, sedan 14 700 kr livet ut. Planen är naturligtvis, om jag får ha hälsan, att jobba till 67 års ålder. Min bankman rekommenderar att flytta sparandet från SHB Stabil 25 till SHB Multi Assi M eftersom jag planerar att ta ut dessa pengar först om cirka 8 år. Han pratade om en lönsamhet på 35 procent på 5 år och en kostnad på 1,3 procent. 

Har nu flyttat min IPS på 350 000 kr till Multi Assi M, men känner mig osäker på om det var det bästa. Har för övrigt inget sparande.

Vad skulle du rekommendera?

Cecilia

BIRGITTAVi behöver ett Ikea för småsparare.” Den rubriken såg jag i höstas i Dagens Industri. Den är på kornet. Behovet är skriande. Storbanker, försäkrings- och fondbolag säljer alldeles för dyra fonder och snåriga sparpaket till kunder som inte känner till att det finns likvärdiga och bättre alternativ till mycket lägre avgifter. 

Till er båda vill jag dela med mig av detta budskap: Rika män sparar i fonder med låg avgift, ofta global- eller Sverigefonder som mer eller mindre följer index, medan kvinnor med låg inkomst väljer fonder som bankernas säljare rekommenderar – som till exempel dyrare så kallade generationsfonder. 

Det var banken Avanzas slutsats efter att ha gett Sifo i uppdrag att ta reda på hur vanligt det är att välja fonder med en avgift på max 0,4 procent. Den sorgliga sanningen är att det är kvinnor med låg inkomst som väljer de fonder som bankernas säljare rekommenderar. Medan rika, som vet att det finns många bättre alternativ, inte faller i den farstun. 

Forskning visar att högt rankade lågprisfonder är bäst för de flesta sparare. Framför allt för den långsiktiga spararen som inte vill vara aktiv och som saknar fondkunskap. 

Till dig som tänker fortsätta jobba vill jag bara säga: du gör helt rätt! Det är där du gör den stora förändringen kring din pension. 

Från minpension.se har jag fått ett räkneexempel på vad du vinner på att lägga pengarna i en indexfond med 0,3 procent i avgift i stället för en med 1,3 procent

Om vi antar att värdeutvecklingen utan avgifter är 5 procent varje år i två fonder och den ena kostar 0,3 procent och den andra 1,3 procent, så kommer den billiga fonden att ge spararen 4,5 procent medan den dyra fonden bara ger spararen 3,5 procent. Skillnaden är en procentenhet varje år. Och den extra pengen bli det ju dessutom ränta-på-räntaeffekt på.

Om vi antar att din värde-
utveckling blir 1 procent bättre varje år i 8 år, så tjänar du omkring 30 000 på det. Tar du ut pengarna på fem år, får du ungefär 500 kronor mer i månaden. Viktiga pengar förstås, men inte den största delen
i pensionärsekonomin. 

Varför låsa in hela kapitalet i dyra fonder i förhoppning om att de ska växa till sig? Ingen kan garantera en värdetillväxt – som banktjänstemannen i din fråga gör – med 35 procent på fem år. Det enda som är garanterat är den årliga avgiften, i detta fall 1,3 procent på kapitalet. 

Jag kan inte råda er vilka fonder eller fondpaket ni ska välja. Jag kan bara konstatera att de blandfonder och Multi Asset-fonder som ni har nämnt har höga avgifter utan motsvarande rankning. Det finns jämförbara alternativ med lägre avgifter. Ju fler ingredienser som ingår i en sparprodukt desto högre avgift.

Det är tyvärr krångligt för den ovana att själv hitta rätt fonder att jämföra bland de dryga 2 000 som finns. Det är därför bankerna så gärna förordar sina egna fonder. 

Jag vill framhålla att varken Nordea eller Handelsbanken är ensamma om att erbjuda dyra blandfonder eller fonder med många inbakade tillgångsslag. Dyrköpta fonder är idag föremål för debatt. Swedbank har fått massor av offentligt stryk för sina dyra fonder som marknadsförs som förvaltade fonder med hög avgift, men som är att jämställa med indexfonder som inte ska kosta mer än 0,4 procent i avgift. 

Det är viktigt att ha tillgängliga pengar. Lägg därför en del av kapitalet i en buffert som inte riskerar att falla i värde. Se till att inte placera resten av kapitalet i dyra fonder. Ta fasta på bra rankning, (4 eller 5 stjärnor i analysbolaget morningstar.se). Enkelt och begripligt, inte för hög risk, inte för hög avgift, helst inte över 0,4 procent och absolut inte bundet i en låst sparform i dyrt försäkringsskal.