BIRGITTA Ja tyvärr. Är du väldigt slarvig och hamnar på den nya ”skyll-dig-själv-nivån” för grov oaktsamhet får du, enligt den nya lagtexten, stå för hela förlusten själv.

Den nya lag som trädde i kraft
i augusti 2010, Obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, innebär visserligen ökat konsumentskydd. Men den har samtidigt skärpt kraven på eget ansvar. Numera måste du inte enbart uppfylla lagens krav. Du måste även lyda de villkor som gäller för varje enskilt kort. Du är skyldig att:

1. Skydda din personliga kod.

2. Vid vetskap om att kortet kommit bort eller använts av obehörig, snarast anmäla detta till betaltjänstleverantören.

3. Följa villkoren i kontoavtalet.

Den nya lagen ökar konsumentskyddet genom att det har införts en maxgräns på 12 000 kronor. Det är vad du som drabbad konsument maximalt får betala ur egen ficka som självrisk vid en obehörig transaktion, om du har visat ”grov oaktsamhet”.

Men det kan bli värre. Är du väldigt slarvig och bedöms ha visat prov på ”särskilt klandervärd oaktsamhet” får du stå för hela förlusten själv. Har du till exempel blivit av med 50 000 kronor, får du stå för hela det beloppet själv. Tre konkreta exempel finns i lagtexten som typfall på särskilt klandervärd oaktsamhet:

1. Du lägger ifrån dig kortet under en handduk, obevakat, på stranden för att gå och bada.

2. Du slänger in kortet i baren och låter det ligga kvar där för att slippa lyfta från stolen för att köpa en ny öl.

3. Du lämnar kortet obevakat i kläder eller i olåst skåp i ett omklädningsrum.

I den nya lagen har det också införts en självrisk på 1 200 kr för den som drabbas av en obehörig transaktion där en personlig kod, till exempel en pin-kod, har använts. 

Självrisken har införts för att ge ett tydligt incitament för kontohavare att hantera sina koder så omsorgfullt som möjligt. 

Men har du spärrat ett kort som har försvunnit, behöver du därefter inte stå för några belopp som belastar kontot. Detta gäller dock endast om du  inte varit oaktsam.

Olika bedrägerimetoder

Phishing: Bedragarna ”fiskar” efter någon som luras att uppge vissa uppgifter. Vanligaste metoden är att via e-post hävda att en händelse inträffat som kräver att kunden ”verifierar” data som avsändaren/banken redan rimligtvis ska ha.

Pharming: Bedragare skickar automatiskt en intet ont anande användare till en falsk webbplats som ser ut som den äkta. Du luras att tro att du har kommit rätt.

Trojaner: Ett intrång i, eller utnyttjande av din dator. Inkräktaren tar helt eller delvis över kontrollen över datorn med hjälp av olika typer av programvara, så kallade maskar eller trojaner.

Skimning: Bedragaren använder en speciell avläsare för att kopiera innehållet i magnetremsan på ett kontokort (även betalkort och kreditkort). Informationen kopieras över till ett annat kort, som används för att betala med, och du blir betalningsskyldig.

Så gör du om du drabbas

Spärra kortet omedelbart vid förlust. Polisanmäl!

• Ha alltid telefonnumret tillhands där du kan spärra ditt kort. Ha det i mobilen eller skriv upp det.  

Om du inte kan numret, ring nummerupplysningen och begär att få din banks nummer för spärr av kort. Ring genast och spärra, vänta inte på att ditt lokala bankkontor ska öppna. Du behöver bara uppge namn och personnummer. 

Förvara aldrig kort och kod tillsammans.