Jag flyttade ihop med min sambo i hans bostadsrättslägenhet i september 2002. I december 2003 sålde han halva lägenheten till mig. Nu till frågan: Om han dör före mig eller vi separerar vad händer då beträffande lägenheten? Gäller “sambolagen”? Då har väl han (eller hans barn) rätt till hela lägenheten eftersom jag flyttade dit?

Rådfrågade en juridiskt kunnig, som sa att vi, för säkerhets skull, måste avskriva oss “sambolagen”. Stämmer det? Finns det några fallgropar? (Jag har beställt förtryckta blanketter.)

Kan man avtala bort lagen när det gäller själva lägenheten, men behålla “sambolagen” när det gäller bohaget (som vi hela tiden betalat halva summan var av)? Tänkte mig att det skulle vara enklast att slippa bevisa ägandet av bohaget i efterhand. (Hur gör man det?)

Gun-Mari


SVAR: Gå till advokat – med familjerätt som specialitet – och sök råd. Det är värt pengarna. Använd inte förtryckta blanketter. Varje relation är unik, vilket inget förtryck i världen kan förutse och reglera. Och bra är alltid att spara på kvitton och att även ta foto på det man köpt.

Som sambo vid dödsfall eller separation kan livet bli rätt komplicerat – även rättsligt. Man undrar faktiskt: Varför har lagstiftarna gjort så stor rättslig skillnad mellan giftermål och samboförhållande? Varför inte låta samma juridiska regelverk gälla för båda samlevnadsformerna?
Testamenten, äktenskapsförord, bortavtalad sambolag, köpehandlingar, en hel radda rättsliga säkerhetsavtal kan i viss mån trygga varandra rent materiellt i ett samboförhållande. Men vill särkullbarn ha ut sitt arv efter sin förälder kan det uppstå stora problem. Inte bara känslomässigt, utan även ekonomiskt.

Eftersom sakernas tillstånd nu är sådana; att det är rättsligt säkrare att vara gift än att vara sambo. Så varför inte välja den juridiska lösningen med äktenskap? Man kan ju faktiskt separera även som gift par.

Vid din sambos död kommer hans barn att ärva hans egendom. Så vill du bo kvar i lägenheten och ha kvar allt bohag, måste du alltså köpa halva lägenheten och hans del av bohaget av hans barn.

Och kom ihåg: Man kan aldrig avtala eller testamentera bort särkullbarns rätt att ärva minst sin laglott (till marknadsvärdet dessutom om de så vill) direkt efter föräldrarnas död. Detta gäller även särkullbarn till gifta par.

Tyvärr måste jag komma med ännu fler pekpinnar: Varning, varning! För så här skriver Nordeas jurist: ”Här kan finnas risk att den del som Gun-Mari köpt anses anskaffad för det gemensamma boendet och därmed faller under sambolagens bodelningsregler. Medan den del som mannen ägde innan inte är anskaffad för det gemensamma boendet och inte är föremål för sambolagens regler.” Det kan alltså innebära att mannen får 75 procent av lägenheten och kvinnan 25 procent! Råd: Skriv både samboavtal OCH testamente.

Att avtala bort sambolagen innebär att den kan avtalas bort i sin helhet. Inte delvis. Det bohag som var och en ägde innan de blev sambor ska inte delas vid en separation. Man kan upprätta och underteckna en gemensam förteckning över vilket bohag var och en ägde innan man flyttade ihop. Det bohag som inte står upptaget i förteckning anses då anförskaffat under sambotiden och ska delas vid en separation/dödsfall. Sambor ärver inte varandra enligt sambolagen. För att sambor ska ärva varandra krävs testamente.