FRÅGA Bästa Birgitta! Har en släkting som ställts inför en fråga som många med mig inte hört tidigare. Hennes far dog förra hösten. Hennes mor i våras. Fadern var skild. Han hade  i första äktenskapet sex barn. Han gifte så småningom om sig och fick en dotter. De byggde en villa i början av 60-talet. På grund av ekonomiska problem med det egna företaget skrevs fastigheten över på hustrun som gåva 1972. Taxeringsvärde 85 000 kr. Hustrun tog över alla lån på 47 000 kr. Fastigheten blev hustruns enskilda egendom och hon har bekostat allt som gällt fastigheten. I arvsskiftet efter mannen kräver nu särkullbarnen att få ärva den summa som gåvan var värd vid tidpunkten då gåvan överlämnades till hustrun 1972. Har aldrig tidigare hört talas om en sådan begäran. Kan den vara befogad?

Med vänlig hälsning Hillevi 

BIRGITTA Hej Hillevi! Deras begäran kan vara befogad. I princip har särkullbarn rätt att få ut sitt arv efter sina föräldrar direkt efter ett dödsfall. Och barn kan inte göras arvlösa genom att föräldrarna ger bort allt de äger.  

Jo, arvlös blir barnet om alla tillgångar är förbrukade. Men så länge det finns något att omsätta i pengar så kan barnen ha rätten på sin sida.

Men. Det  finns ett stort MEN. Detta är en tolkningsfråga.

Det har gått lång tid, 36 år, sedan gåvan överlämnades. Det innebär att barnen troligen så här långt efteråt inte kan åberopa det som kallas det förstärkta laglottskyddet. Ett undantag från regeln att man fritt får göra vad man vill med sin egendom under sin livstid. Men om gåvan kan likställas med ett testamente skulle särkullbarnen kunna tänkas få rätt i en tvist.

En gissning eller tolkning är dock att det nog ändå kan bli mycket svårt för särkullbarnen att få rätt på grund av de många år som förflutit. 

Men vem vet? Som bäddat för tvist.