FRÅGA: Vi har ett lån på en miljon kronor i Nordea, räntan är 5,20 procent och bindningstiden löper ut i juni 2010. Kan det löna sig att lösa in lånet nu och ta ett lån med rörlig ränta i stället?
Calle

SVAR: Det här är en fråga som berör massor av låntagare i dag.
Mycket beror dels på hur stor risk du vill ta för kraftigt stigande räntor, dels på hur mycket din privatekonomi tål. Dels om ren matematik.

Räntan som du tecknat fram till juni 2010 får du under alla omständigheter betala. Jag lät en banktjänsteman räkna ut vad du får betala i ränteskillnadsersättning om du löser ditt bundna lån i förtid:
”Att lösa in ett sådant lån skulle kosta 40 000–45 000 kronor i ränteskillnadsersättning om man löser in det i dag”, svarar Elisabeth Bengtsson på Sparbanken Finn.

Vinner du tillbaka den kostnaden om du satsar på rörlig ränta fram till juni 2010?
Det beror på hur räntorna utvecklas framöver. För vad du gör om du löser lånet i förtid, är ju en ren spekulation i hur den rörliga räntan ser ut i juni 2010 när bindningstiden går ut. Tror du att den kommer att ligga lika lågt eller lägre än i dag? Ja, då kan det var lönt att lösa lånet. Men om den rörliga räntan däremot drar iväg uppåt? Då finns risken att det slutar med att lånet totalt sett blir dyrare än det hade blivit om du inte hade gjort någonting.

För att få lite mer klarhet bör du:
1. Fråga din egen bank vad det i reda pengar kostar dig att lösa lånet.
2. Förhöra dig hos andra banker om vad ett rörligt lån kostar. 
3. Därefter kan du räkna ut hur lång tid det tar innan det går jämnt ut och var brytpunkten ligger där du så att säga ”går med vinst”.

DOCK: Under förutsättning att ränteläget förblir lågt tillräckligt länge = du får räkna med en osäker variabel i det räknestycket. Det enda man säkert vet är att ingen vet hur räntorna utvecklas.

Dessutom måste du ta med en annan faktor i beräkningen: Måste du ta ett nytt lån för att lösa det bundna?
I så fall får du ju ytterligare en räntekostnad. Du bör även se över hur det slår skattemässigt att lösa lånet eftersom hela ränteskillnadsersättningen blir en avdragsgill ränteutgift som kan påverka andra avdragsmöjligheter.

För att förstå mekanismerna i samband med att lösa in ett lån i förtid behöver man förstå hur bankernas upplåning fungerar.

Det lån som Calle tog upp och som löper ut i juni 2010 är ett bundet lån. Banken i sin tur finansierar lånet genom att själva låna upp så kallade långa pengar. Både när banken gör sin upplåning och när banken sedan i sin tur lånar ut till sina kunder bestäms ”priset”, det vill säga räntesatsen, till stor del av just längden på lånet.

Får banken tillbaka sina utlånade pengar i förtid, måste de finna en ny låntagare. För närvarande kan man nog låna rörligt (det vill säga förmodligen 3 månaders löptid) till i runda svängar 2 procent. Det innebär att Nordea kommer att göra en förlust på ett par procent när de åter lånar ut detta återbetalda lån. Det är därför banker normalt sett tar ut en så kallad ränteskillnadsersättning när ett bundet lån löses i förtid.