Fråga: När jag separerade från barnens far så flyttade jag från huset där vi bodde och han stannade kvar. Jag kollade upp vilka rättigheter jag hade gällande huset (enligt sambolagen).

X-et sa att det skulle lösa sig, men inget hände. När jag till slut tog upp det igen så sa han att hans sätt att lösa det var att han ”skulle finnas till hands för oss”.

Gapskratt från min sida, för det är det minsta han är. Till hands! Om jag vill ha ut något för huset så skulle jag vara tvungen att gå vidare, sa han.

Jag har inte haft ork, lust eller pengar att anlita advokat. Jag är dessutom lite mån om att ha en någorlunda hyfsad kontakt för barnens skull. Han tycker att jag är fräck som ens kommer på tanken att kräva honom på några pengar efter ”allt han gjort för mig”. Ja, vad ska man säga?

Mia

Svar: Det kan vara för sent. Synd att du inte ställde kravet redan när ni separerade. Det är alltid bäst att göra bodelning med omedelbar verkan vid en separation.

Vid en bodelning delas värdet på bostaden lika, oavsett vem som har betalat vad. Även om båda har varit med och betalat bostaden kan det bli rejält orättvist, till exempel om den ene gått in med kontanter och den andra har tagit ett lån. Skulder räknas nämligen bort innan värdet delas. Vilket i praktiken innebär att den som betalat kontant får vara med och betala den andres lån.

Så här säger bankjuristen: Enligt sambolagens åttonde paragraf ska begäran om bodelning framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde. Om det nu är så att ditt ex är ensam lagfaren ägare och året har gått så har tyvärr nog din chans till bodelning försvunnit. Om ni båda däremot är lagfarna ägare, så har du alltid rätt till värdet av din egen halva fastighet. Låt honom inte utnyttja barnen som vapen för att slippa ge dig det värde i bostaden som du har laglig rätt till. Föreslå att han tar ett lån på huset för att lösa ut dig. Värdet av din del i bostaden är ju ett välkommet bidrag till era gemensamma barn, som ju du har det största ansvaret för som det förefaller. Innan du skrider till verket: Rådgör med en familjerättsjurist.

Birgitta Piper