FRÅGA  Har träffat en man i ett år. Är osäker på om jag ska fortsätta. Jag älskar honom på ett sätt, men är rädd för att vi är för olika människo­typer. Ett par gånger har han brusat upp ordentligt mot mig. Han har då sagt hemska saker som att jag skulle behöva en smäll (vilket han dock ej haft någon tendens till att göra).

Som människotyp är han mer “lantlig”. Jag gillar också natur och djur men trivs vid kusten. Trots att han är mycket bra på att utrycka sig i tal och skrift, så pratar han ofta till vardags ett vulgärt språk med mycket slang och svordomar.

Jag uppskattar goda maträtter och gott vin. Han ser mat som något att stilla hungern med och är ointresserad av vin.
Det positiva: Vi älskar varandra. Han menar att han älskar mig mer.
Kommer nu inte träffa honom igen förrän jag fått rätsida på om vi är för olika som människor. Vill inte lägga mer av dyrbar tid, den sista delen av livet, på något som kanske redan nu är dömt att ej hålla på sikt.
62-åring

DR BÖHM Jag undrar vad du menar med att ”jag älskar honom på ett sätt” och senare: ”Vi älskar varandra.” Samtidigt radar du upp hemskheter och problem: Han brusar upp, hotar med smäll, pratar vulgärt.

Jag tror du har för låga krav, om det här är vad du menar med att älska varandra. Kanske du – som många andra – missförstår att bli älskad – med att älska varandra. Du säger ju också att du älskar honom ”på ett sätt”, vilket låter lite tveksamt och tunnt. Man kan vara olika, men man behöver hantera det på något annat sätt än att tycka illa om det den andra tycker om. Man behöver reflektera kring sina olikheter. Kanske till och med lära sig något om det den andra gillar.

Jag tror du uppfattat intuitivt att det här inte är ett bra förhållande. Det finns inte tillräckligt mycket känslor från din sida, för att det ska väga upp alla problem. Du har rätt, när du skriver att du inte vill lägga mer dyrbar tid på något som inte håller på sikt.