FRÅGA Hur går jag vidare efter en relation med en manipulerande man?! Tre år av psykisk terror med inslag av handgripligheter vid en handfull tillfällen. Två år av efterspel med korta återfall. Dock avslutade jag relationen för gott för ett år sedan. Utåt lever jag som vanligt med jobb, träning och umgänge med vänner. Men ensam gråter, längtar, hatar och ältar jag. Inte blir det bättre av att alla tycker att han är så himla trevlig. Hur ska jag komma vidare?

Fru Hyde

 

PER NAROSKIN Din signatur antyder att det funnits tider då du känt dig som fru Jekyll i stället för fru Hyde. Alltså att det varit bra episoder emellanåt. Det gjorde säkert att det tog längre tid för dig att komma fram till beslutet att bryta upp. Det är svårt att upptäcka destruktiviteten när den kommer smygande. Det kan vara påverkan i små vardagliga ting eller urladdningar som följs av ånger och kompensation i form av överdrivna romantiska utspel. Eller stora svängningar där stämningen kan förbytas blixtsnabbt från samhörighet till fiendskap och sedan tillbaka igen lika oförutsägbart. Mönstret kan skilja sig från fall till fall men det mani-pulativa beteendet går alltid ut på att bryta ner den andras omdöme och självförtroende för att uppnå total kontroll. Det är viktigt för dig att begripa mekanismerna i det destruk-tiva förhållandet för att kunna få perspektiv och gå vidare. Den som är utsatt parerar så gott det går och letar fel hos sig själv på ett nedbrytande vis som det tar lång tid att hämta sig från. 

Du skriver att du gråter, hatar och ältar. Jag undrar vad det är du ältar. Är det sådant du tycker att du själv kunde ha gjort annorlunda för att rädda förhållandet? Eller är det att du inte gick tidigare? 

Och så längtar du också. Man ska inte underskatta styrkan i det kraftfält som uppstår i förhållanden med manipulativa människor. Passionen kan vara så attraktiv i början men är ofta förknippad med ett starkt kontrollbehov och krav på odelad lojalitet som motprestation. 

Ditt brev är ganska kortfattat och jag förstår att det skulle kunnat vara mycket längre och ändå knappast göra rättvisa åt vad du upplevt. Jag har mött kvinnor – och även män – som först efter lång tid tagit sig ur destruktiva relationer, och det är en trasslig härva av känslor, tankar och upplevelser som måste redas ut. 

Du tar upp en svårighet till, nämligen den att alla tycker att han är så himla trevlig. Det måste ha varit dubbelt hemskt att inte bli trodd när du försökt berätta, eftersom andra inte velat se. När man svarar på brevfrågor så kan det verka som att man alltid rekommenderar den som skrivit att gå och prata med någon, helst i terapi. Terapi är ingen universalmetod för att komma tillrätta med alla slags problem. Men i vissa lägen kan det vara värdefullt att få prata just med någon utomstående. Någon som inte är insyltad själv. I ditt fall kan det vara särskilt betydelsefullt med någon som inte känt din förre man. En sådan person kan utan förutfattade meningar stå vid din sida och hjälpa dig att trassla dig ut ur det förhållande som fortfarande tar alldeles för stor plats
i ditt huvud.