FRÅGA  Min man och jag brukade åka på resor ihop med min väninna och hennes man (som hon nu är skild ifrån) och har alltid haft mycket trevligt. Vi är på samma våglängd. Min väninna har alltid varit lite flörtig, både i sätt att klä sig och sitt kroppsspråk. Men när hennes man var i närheten skärpte hon sig för han blev så irriterad.

Nu har hon blommat ut rejält, pratar, skrattar och sitter gärna hemma hos oss vid köksbordet, vill följa med på allt, inte bara på resor. Hon säger att hon är så ensam, men det är hon egentligen inte. Hon är mycket social. Nu har jag blivit som hennes före detta man, alltmer irriterad. Jag störs mer och mer av att min man tycker att det är så roligt när hon kommer.

Jag tycker att hon flörtar med min man alldeles ogenerat. Han tycker inte det utan säger att så där har hon alltid varit och att jag är onödigt svartsjuk.

Vårt äktenskap är hyfsat stabilt, men den senaste tiden tycker jag att han blivit lite annorlunda och misstänker att han intresserar sig för min väninna.

Vad ska jag göra? Ska jag säga till henne? Hon har varit en klippa tidigare i mitt liv när jag var deppad, då var hon min glada väninna. Men i dag vill jag helst inte att hon kommer.

Min man skulle bli rasande om jag sa åt henne. Det vet jag. Har försökt förklara för honom hur jag känner. Men han säger bara till mig att jag inte har någon anledning att vara svartsjuk och att jag inbillar mig.

Hon är som hon alltid varit, glad och intresserad av att umgås, säger han. Skillnaden för mig är att hon är skild och jag känner mig faktiskt hotad av henne.
Jag har i alla fall fått med honom på att hon inte ska vara med oss i vår fjällstuga på vår skidsemester.
Åse

DR BÖHM Ditt problem är dubbelt – dels din man, som du blivit osäker på och dels din väninna, som du inte litar på längre. På ett sätt har du väntat för länge med att ta itu med problemet, så det är svårare nu än det skulle ha varit tidigare. Redan när din väninna skärpte sig när hennes man var i närheten, fanns en falskhet i hennes beteende. Det kanske var det du iakttog, men inte kommenterade, som gör att du inte litar på henne nu. Hur vet man att hon inte skärper sig nu, när du är i närheten, men flörtar när du är utom synhåll?

Om det är något värt med vänskapen till din väninna, borde du kunna prata med henne om det, oavsett vad din man tycker. Och varför skulle han bli rasande, för att du talar ärligt med din väninna? Det låter inte särskilt solidariskt med dig. Du skulle exempelvis kunna säga att det finns något som gör att du inte litar på henne, och att det stör dig i er vänskap. Att du får intrycket att hon flörtar med din man, och att du skulle vilja att hon inte gör det, oavsett om hon håller med dig eller ej. Hon kanske skulle förneka det, men ändå hålla med dig i princip att det inte är förenligt med vänskap om man flörtar med den andras man. Och du skulle kunna säga till din man att han bortser från och bagatelliserar något, som stör dig, och att du vill att han tar dig på allvar!

Om vänskapen betyder något för henne, så lyssnar hon på dig. Och om din man vill vara solidarisk med dig, försöker han inte bortse från hur du känner. Det kanske är så att du är överdrivet känslig, att hon ”bara är sån”, men du kan ändå hävda att man i vänskap eller äktenskap tar hänsyn till varandras känsligheter.