FRÅGA Mina barn födda 1977 och -79 har alltid haft en bra syskonrelation tills för ett år sedan. Då hände en sak som gjorde att de slutade umgås.

Jag har talat med dem och gett förslag på hur de kan lösa detta. Det gjorde jag för ett halvår sedan. Sedan har jag släppt det. Jag umgås med dem, och min relation till var och en av dem är mycket god. Jag tycker det är så sorgligt att de inte har någon kontakt med varandra längre.

Nu har de missat ett helt år av varandra. Kan jag göra något mer?

Katarina

PER NAROSKIN Hej Katarina, jag förstår verkligen att du tycker det är sorgligt. Det är verkligen en sådan hjärtesak att ens barn ska ha glädje av varandra hela livet. Ibland ser man hur syskon som varit väldigt tajta sakta och odramatiskt växer isär. Andra gånger händer något, som mellan dina barn. Eftersom du inte säger något om vad det var som hände för ett år sedan, blir det svårt att gå in på det. Ibland kan sprickan mellan syskon ha funnits under ytan länge. Då kan den utlösande faktorn ha att göra med gamla upplevda oförrätter. Eller så rör det sig om skillnader i deras personligheter som blir oförenliga först när de kommit att inleda andra nära relationer där samhörigheten med nya partner kanske bygger på det som skilde dem åt mer än de sidor som förenade. Det är knepiga ekvationer som ska lösas när vuxna syskons respektive och barn ska umgås. 

Jag kommer ihåg när mina barn var små och något var bekymmersamt. Då hatade jag när personer med äldre barn försökte släta över med frasen: ”ja ja, små barn, små bekymmer – stora barn, stora bekymmer”. Förutom att de bagatelliserade mina svårigheter så trodde jag att de hade fel. Nu, 15 år senare, måste jag hålla med dem. Oron och engagemanget är lika stort men möjligheterna att ingripa så mycket mindre. Och det är så det måste vara.

Eftersom jag som sagt inte vet vad som utlöst konflikten mellan dina barn, kan jag inte ge andra råd än att fortsätta som du gör och hålla kontakten med båda. Däremot kanske du kan ligga lite lågt med att försöka medla, ha lite is i magen, och se vad som händer när du inte tar på dig det ansvaret.