FRÅGA Efter ett långt äktenskap med barn, har min tidgare man och jag gått skilda vägar. Jag har nu sedan en längre tid träffat en gift man. Vi passar så bra ihop på alla sätt. Vi var även tillsammans en längre period i ungdomen. Jag känner att känslorna är ömsesidiga, men han lyckas inte prata med sin fru om detta. Eftersom tiden går och inget händer, börjar jag undra. Han är helt enkelt feg och rädd för följderna och så vidare. Hur ska frun få reda på sanningen? Hur länge ska jag vänta? 

Kristina, 55

PER NAROSKIN Hej Kristina! Vid sidan av att ni har det bra och att ni passar ihop så gör sig skillnaden i era livssituationer påmind. Ni har ett gemensamt förflutet, men nu har du börjat sakna framåtrörelse i ert förhållande. Ju längre tid som har gått, desto mer börjar era olika förutsättningar skava och måste hanteras på något sätt.  

Du ”känner” att känslorna är ömsesidiga. Det får mig att undra om ni har talat i klartext om era känslor för varandra och om framtiden. Eller om ni hittills har värjt er mot att göra det eftersom ni befarar att obalansen riskerar att få er kärlek att kantra, om allting skulle ställas på sin spets. 

Du skriver att han ”inte lyckas” prata med sin fru. Vet du att han faktiskt har försökt? Jag måste fråga dig om han sagt att han tänker skilja sig för att i stället leva tillsammans med dig? Det är ju tyvärr inte omöjligt att han hoppas kunna fortsätta så här och slippa riva upp sitt äktenskap. 

Jag kanske läser in för mycket i dina sista rader när jag tolkar det som att du funderat på att själv informera hans fru? Det kan vara frestande för att få ett avgörande. Men att själv prata med hans fru är ett högriskalternativ, för när du sätter saker och ting i rörelse finns ju inga garantier att de i slutänden hamnar där du skulle vilja. Risken finns att lojaliteterna skulle förskjutas i oönskad riktning. Dessutom tror jag att du efterlyser ett aktivt initiativ från hans sida som ska bekräfta ert förhållande. Om du skulle berätta för hans fru så vore det ju att göra det åt honom. 

Tro mig, jag förstår verkligen att det är plågsamt med ovissheten. Ni behöver prata med varandra om er relation på många plan, bortom det som har med hans skilsmässa att göra. Jag tycker att du har lika många frågor att ställa till dig själv som till honom. Hur länge har du lust att vänta? Och skulle du vara beredd att fortsätta er relation även om han deklarerar att han inte tänker lämna sin fru?