FRÅGA
Min dotters barn är bortskämda, skrikiga och bråkiga. Självklart är det inte deras fel, det är min dotter och hennes man som inte kan sätta gränser. Ett exempel, min dotter slängde tre smörgåsar för att de var ”fel” gjorda åt den äldre flickan. Den lilla flickan fick ett raseriutbrott för att hon inte fick presenter av oss när den stora fyllde år, hon fick då en present av mamma...

På middagar hos oss äter de aldrig maten, ofta gör min dotter då mackor åt dem. De går och lägger sig alldeles för sent, och blir griniga och gnälliga. Läggningsproceduren tar minst någon timme och ofta somnar min dotter bredvid dem. De är fem och fyra år och jag känner frustration över föräldrarnas handfallenhet. Kan jag överhuvudtaget lägga mig i?

Mormor

SVAR
Jag tror lösningen på sådana här problem är att kunna behålla inlevelsen och medkännandet med din dotter och hennes man. Det är annars lätt att din kritik och ett slags moralisering tar över och då kommer man ingen vart med ett samtal. Då väcks bara trots, eftersom de känner sig kränkta, som om de inte är tillräckligt bra föräldrar, fast de kämpar så. Därför gäller det att hitta balansen, där du betonar att du undrar om de inte har det jobbigt med olika situationer, och om din dotter har lust, så talar du gärna med henne om det.

Men inte ens då tror jag du kan säga att du själv tycker du har bättre lösningar på problemen. Du kan möjligen säga hur du själv gjorde när hon var barn. Hon kanske tyckte du var för sträng, så att hon nu vill ge lösare tyglar åt sina egna barn? Eller så minns hon dina gränser som hjälpsamma, och kanske kan se att det finns utrymme för det nu också. Alltså, erbjud dig som konsult, som hjälper henne söka efter lösningar, inte som bättre vetande expert!

DR BÖHM