Förstora

DR BÖHM Det kanske går att förstå något genom den som fattas i ditt brev – mamman! Du kanske inte har full inblick i vad som pågår? Det kan låta som om din son har ”humörsvängningar” – kanske han har det – men hur mycket du får veta om det, beror på vilket förtroende och vilken tillitsfull relation du har med dem.

Så det handlar inte om hur mycket man ska lägga sig i. Utan mer om sättet att göra det. Jag antar att du inte kan fråga din son rakt av. Inte din svärdotter heller.

Men du skulle kunna säga: ”Jag har inget att göra med hur ni har det med varann, men som farmor är jag orolig för dig och din dotter – som jag tror har det svårt – och vill att ni pratar med någon om det, om ni inte vill prata med mig.”

Om du får ett avvisande svar finns anledning till oro. Men han kanske lugnar dig, berättar hur han tänker eller kommer igen efter en stunds betänketid för att prata om det.

Tomas Böhm