FRÅGA
Jag har ett pinsamt problem. Jag snattar. Det låter helt vansinnigt, det är väl lätt att sluta, tänker du… Men det är inte enkelt! Det har blivit en ovana. Det började för några år sedan då jag satt illa till ekonomiskt. Jag var på Åhléns och skulle gå till kassan och fråga vad en kräm kostade. Ingen stod där och jag väntade ett slag, men när ingen kom stoppade jag krämen i väskan och gick ut… Det var så enkelt!

Det gick en tid och sen hände det igen. Nu har jag problemet att jag knappt kan gå in i en affär utan att stoppa på mig något. Jag tänker varje gång att det är sista gången, och får ångest efteråt. Vet inte hur jag ska bryta det här. Det finns ingen jag kan prata med om det. Jag skulle bryta ihop om någon visste.
Kleptoman?

SVAR
Jag förstår att det inte är så lätt att sluta. Annars hade du gjort det. I stället skriver du för att få hjälp. Det låter som en bra början. Antagligen är det mer än en ovana, annars hade du kunnat behärska den också. Jag tror att när du började snatta så rörde du vid något djupare problem inom dig, som väcktes till liv och som gjort att du har fortsatt. Men jag kan inte ge dig ett allmänt svar på vad det är. Däremot är jag säker på att du kan komma fram till vad när du får kontakt med någon professionell person som du kan prata med. Hör efter vem som är närmast tillgänglig – en kurator, psykolog eller annan samtalsutbildad person!
DR BÖHM