Hämta och skriv ut en checklista!

Generations-kontraktet är brutet

Samhället vilar på ett generations-kontrakt som fördelar välfärd mellan generationerna. I det vilar också ett ansvar för det jordklot man lämnar efter sig.
Fram till år 1986 hade vi balans i det ekologiska systemet, det vill säga vi förbrukade inte mer naturtillgångar än vad planeten klarade av. Men redan året därpå ruckades balansen.

2014 övertrasserade vi miljökontot redan den 19 augusti – Earth overshoot day.

Ditt ekologiska fotavtryck

Förstora

Mänskligheten kräver nu 50 procent mer resurser än vad naturen kan producera. Sverige ligger på tionde plats (tidigare på trettonde) på listan över störst fotavtryck per person.

Det är Världsnaturfonden, WWF, som använder fotavtryck som mått på hur mycket eller lite vi lever i harmoni med 

jordens resurser: Hur mycket biologiskt produktiv yta krävs för att ta fram allt vi konsumerar och för att absorbera avfallet?

WWF skriver att om alla skulle leva som vi svenskar, krävs det 3,7 jordklot! Varje svensk har nämligen ett genomsnittligt ekologiskt fotavtryck på 6,4 globala hektar.

Kuwait har det största ekologiska fotavtrycket, följt av Qatar, Förenade Arabemiraten, Danmark, Belgien, Trinidad, Tobago och USA. Minst tärande är Östtimor, Palestina, Eritrea, Haiti och Afghanistan.
wwf.se kan du räkna ut ditt personliga ekologiska fotavtryck.

STEG 1 – Se över dina matvanor

Genom att byta ut sex matvaror mot ekologiska alternativ, får också miljögifterna banta.

1. Kaffe
På kaffeplantagerna används mycket farliga bekämpningsmedel, som är förbjudna i Sverige och EU.

2. Bananer
På bananodlingarna används extremt miljöfarliga bekämpningsmedel som kan ge arbetarna och deras barn nervskador.

3. Vindruvor
I ett EU-stickprov på ett paket vindruvor hittades 26 olika bekämpningsmedel.

4. Mejeriprodukter
Prisskillnaden mellan ekomjölk och vanlig mjölk är oftast mycket liten medan nyttan både för dig själv och naturen är stor. 

5. Kött
Ekologiskt kött är framtaget med naturvänliga metoder utan antibiotika. Det är dyrare, men du kan kompensera med att äta kött mer sällan.

6. Potatis
Potatis är en av de grödor som besprutas mest i Sverige – särskilt King Edward.
Källa: Naturskyddsföreningen

Tips: Återanvänd kaffesumpen

157 liter kaffe per invånare. Så mycket dricker vi i Sverige. Föreställ dig mängden kaffesump! Men det finns många sätt att återanvända den. Till exempel kan du blanda sumpen i rabattjorden så håller du sniglarna borta! Eller strö den på tomten om du inte vill ha kattbesök. Eller gnugga händerna med sumpen när du har hackat lök så luktar de inte …

Och visste du att kaffesump, kokhett vatten och tre droppar diskmedel löser upp proppar i avloppsrören?

STEG 2 – Hitta den gröna rikedomen …

Se över dina investeringar, till exempel sparkonton, aktier och premiepension. Inte vill du väl bli rik på kolkraft och elslukande produkter som innehåller farliga kemikalier?

1. Kolla om din bank är grön, det är den förmodligen inte. I Norden finns fyra etablerade gröna banker: Ekobanken i Sverige, Cultura bank i Norge, Merkur andelskasse i Danmark och Sampo bank i Finland.

2. Premiepensionen är sparande för framtiden och borde vara det i dubbel bemärkelse så att dina pengar växer för både din och miljöns skull. Vänd dig till Pensionsmyndigheten på pensionsmyndigheten.se och jämför olika fonder – det är lätt att byta. I nuläget finns 144 miljö- och etikmärkta fonder, på hallbarhetsprofilen.se förklarar de förklarar vad de väljer in och vad de väljer bort!

3. Investera i företag som satsar på forskning i förnybar energi. På sajten klimat-smart.se finns en flik för värdepapper där du kan läsa om olika företag inom miljöteknik, livsmedelsproduktion, ekoturism etcetera. 

… eller den blå!

Allt är möjligt! Odla i kaffesump eller göra biogas av den, tillverka papper av stenkross, omvandla tistlar till drivmedel, producera proteinprodukter av syrsor…

Gunter Pauli var nyligen i Sverige och talade om blå, alltså inte grön ekonomi, ”grön ekonomi är konserverande medan blå ekonomi är innovativ och framåtblickande”, sa han. Han har initierat Zero emissions research and initiatives (ZERI) vid United Nations university, i dag ett globalt nätverk av 34 organisationer.

Med inspiration från naturen utvecklas affärsmodeller som är hållbara, innovativa och konkurrenskraftiga.

Varje vecka presenteras en ny sådan modell, läs mer på blueeconomy.de Säkert hittar du något spännande att investera i!

STEG 3 – SKAFFA EN KLÄDSKAFFERI

I samma veva som du tänker se över sommargarderoben, kan du också tänka nytt kring dina kläder och framtida inköp. Vi vänder oss till stilmedvetna Camilla Thulin. Här är hennes bästa råd:

– Sluta överkonsumera, köp hellre något dyrare plagg med högre kvalitet. Undvik snabba trender och tänk att du ska kunna använda plaggen i flera år, accessoarerna kan dock vara trendiga. Satsa på plagg där merparten av innehållet är naturmaterial. 

Vad ska jag tänka på när jag köper nytt?
– Satsa på klassiska plagg av högre kvalitet. Plaggen varar längre och går ofta att lappa och laga. Undvik för billiga plagg, den som betalat dem är den som sytt – och miljön. Titta på insidan av plagget: Hur ser sömmar och avslut ut? 

Vad ska jag se upp med i butikerna?
– Vi ska se upp för plagg som är tokbilliga i syntet. Dessvärre har många av de modekedjorna riktigt läskiga plagg ur alla tänkbara synvinklar som arbetsvillkor och miljöaspekter. Även som konsument ska du se upp med flamskyddsmedel och kemikalier. 

Hur gör jag med kläder jag rensat ut?
– Är det dyrare märkesplagg av högre kvalitet, kan man lämna in dem till kommissionsbutiker, där man får betalt när varorna är sålda. Man kan skänka fräscha kläder till Röda korset, Myrorna, Emmaus, Återvinnarna eller någon annan välgörenhetsorganisation. Eller ge bort plaggen till någon som behöver dem. Riktigt slitna bomullsplagg är användbara till trasor, fina tyger kan bli kläder till barnbarnen. 

Hur vårdar jag mina kläder?
– Ta reda på om det är hårt eller mjukt vatten i din kommun, dosera sedan efter det. Vädra plaggen, i synnerhet ull och stickat. Ta bort fläckar fort, sy i svettlappar i ömtåliga blusar och klänningar. 

STEG 4 – MINSKA DINA KOLDIOXIDUTSLÄPP

Innan förbränningsmaskinen uppfanns bestod atmosfären av 290 ppm (miljondelar) koldioxid – nu är vi uppe i 383 ppm och temperaturen på jorden har stigit med 0,6 grader.

För att uppvärmningen på sikt ska stanna under 2 grader måste vi minska koldioxid-utsläppen så att de hamnar under 350 ppm igen. Alltså måste var och en minska sitt resande eller köp av varor som fraktats långt rejält.

Men eftersom stora delar av jordens befolkning inte använder till exempel flygplan alls, är det vi i välfärdsstaterna som måste minska våra koldioxidutsläpp och se över vår livsstil, det vill säga gå från ord till handling. 
Källa: WWF, Naturskyddsföreningen

Värsta boven: Dina resor
Så här mycket koldioxid släpper din resa mellan Stockholm och Göteborg ut:
Med tåg – 1 gram koldioxid.
Med bensindriven bil – 47 000 gram koldioxid.
Med inrikesflyg – 74 000 gram koldioxid.

LÄS MER

Vad är miljö och 100 andra jätteviktiga frågor
av
Maria Wetterstrand
och
Gabriel Liljenström.
Rekoguiden – fakta och tips för en mer hållbar vardag av 
Cilla Montgomery och 
Anders Persson.
Vår tid är nu: tio hoppfulla perspektiv på klimatkrisen
av
Svante Axelsson.