Förstora De första som slogs för vår rösträtt var alla födda på 1850-talet. Under de 20 år som kampen pågick dyker några namn ständigt upp, de är kärnan i rösträttskampen. Medan arbetarkvinnorna slet vid skurhinken var det de borgerliga rösträttskvinnorna som kunde kämpa för alla kvinnors rätt.

Några av föregångarna

Anna Witlock som uppvaktade regeringen, höll tal och fick uppleva genomförandet av kvinnlig rösträtt som 70-åring.

Emilia Boomé, liberal med diplomatisk förmåga som gjorde politisk karriär som ledamot av statliga utredningar – innan hon var fullvärdig medborgare med rösträtt.

Agda Montelius. Idédriven aktivist, ordförande i Fredrika Bremer-Förbundet. Först med en petition om kvinnlig rösträtt.

Andra generationen

I den andra generationens rösträttskämpar, som kallas Studentskorna, hade många studerat i Uppsala under 1890-talet. De hade blivit så många att de inte kunde ignoreras. De reste runt, höll möten, enades om taktiken. Här finns namn som Lydia Wahlström, Signe Bergman och Anna Lindhagen.

Förre DN-medarbetaren Barbro Hedvall skriver kvinnorösträttens historia i sin nya bok Vår rättmätiga plats, som just kommit ut Bonnier Fakta, lagom till årets 90-årsjubileum av den kvinnliga rösträtten.

Vill du vinna boken?
Skriv ditt namn och svara på frågan här nedan och skicka in.

Sista tävlingsdag är den 10 november 2011.

Fotnot: Fotografiet visar Ellen Hagen och Anna Whitlock på renberget på Skansen i samband med internationella kvinnokongressen i Stockholm den 14 juni 1911. Fotograf okänd.