"Jag har äntligen fattat att jag kan älska"

Margareta Larsson:

Förstora

”Saker jag gör nu efter 50 fanns inte ens med i min värld för tio år sedan. Förut levde jag ett tillrättalagt och kontrollerat liv med många måsten och krav. Jag hade en stor längtan efter något mer och nu vågar jag skaffa mig det. Det har krävts både skilsmässa, terapi och flytt till landet, men nu har jag öppnat på locket. I dag njuter jag av livet och har landat i min kropp och i naturen. En ny livslust.

Jag yogar varje dag, dansar till all slags musik – från Vikingarna till frigörande dans. Jag hoppar in och är korvgumma vid Folkets park, fiskar havsöring och jagar änder och vildsvin. Jag vågar se andra i ögonen, bjuder på mig själv, vågar vara ensam med mig själv och umgås med alla sorters människor. Och jag vågar njuta av närhet. Jag har äntligen fattat att jag kan ta hand om mig själv och att jag kan älska. Nyligen gick jag kursen ”Kärlek, liv och lust” för att utvecklas mer. Nu vågar jag bejaka mina känslor och min sexualitet på ett helt annat sätt och vågar låta det vara en del av livet.

Mitt liv i dag är enkelt men så mycket mer givande. Jag är mer sårbar men har också mer att ge, för jag är i kontakt med mig själv på ett helt annat sätt. Och jag tycker om mig själv och känner mig nöjd när jag ser mig själv och mina glada ögon.

Förut såg jag livet i svart och grått. I dag är både livet och mina kläder mer i färg. Men visst finns det sånt från mitt gamla liv som jag fortfarande gillar. Flärden till exempel. I garderoben hänger alla mina långklänningar i väntan på att få användas…”

"Jag som var jätteblyg pratar inför åhörare"

Christel Ingvarsson:

Förstora

”Jag har haft dåligt självförtroende i hela mitt liv och varit jätteblyg och rodnade lätt. När jag gick i skolan var det nästan sjukligt. Den där blygheten har sedan förföljt mig genom större delen av livet, men jag har jobbat på att bli av med den hela tiden. Där har mitt yrke hjälpt mig mycket.

För några år sedan utmanade jag mig själv. Mentor Sverige sökte föreläsare. Jag sökte och fick chansen. Jag pratade inför åhörare – vilken häftig känsla! Jag fattar egentligen inte själv att jag vågade. Och sedan har det bara fortsatt. De som lyssnade gillade vad de hörde och ville anlita mig mer. Så nu har jag öppnat ett eget företag vid sidan av mitt vanliga jobb och åker runt och föreläser på skolor.

Det är som att jag fått en ny kraft nu efter 50, jag står mer på egna ben. I dag när jag kliver upp på scen med en mikrofon – något som förr vore otänkbart – känner jag mig stark. Jag är inte ens nervös när jag står där. Jag vet att jag säger bra saker och att folk lyssnar på det jag har att säga. Det är en seger, en revansch.

I dag lär jag andra föräldrar hur de ska vara mot sina blyga barn. Nu vågar jag hänga ut mig själv, förut förträngde jag och kunde inte sätta ord på min blyghet.

För snart tre år sedan blev jag änka och stod ensam med tre barn. Man måste klara det, man bara måste. Och jag har fixat det. Mycket tack vare att jag lyckats övervinna blygheten och bär på en otrolig styrka.
I dag kan jag säga: Fan vad jag är bra!”