Till middagen serverar Karin ofta en vild sallad eller örtsoppa. Redan i mars börjar Karin titta efter bladen, som går under namnet ogräs, men som är så smaskiga.
– De smakar mycket bättre än dem vi köper i affären. Tänk bara på kruksalladen som inte smakar någonting och innehåller nitriter. Blad som inte får sol bildar ju nitriter.

Örtpromenaderna ger henne dubbel dos av energi – både av promenaden och av vitamininjektionen från de späda bladen. Men om man inte känner igen de ätbara örterna – hur gör man då?

– Ta med en örtbok, precis som du tar med svampbok när du plockar svamp.

För visst finns det blad som du inte ska äta eller som är fridlysta. Börja med några säkra kort, till exempel kirskål, vitplister eller maskrosor. Sedan leder kunskapen dig vidare.

I din trädgård finns väl ogräs du mer än gärna vill bli av med? Vad sägs om smörstekta maskrosknoppar till fläskkotletten? Toppa salladen med tusenskönor. De smakar inte bara gott, de skrattar även mot dig, säger Karin.

Här är bladen du kan plocka

Förstora

1. Vitplister – åker ner i salladen med andra vilda örter. Kan förväxlas med brännässla. Många tycker att den är godare att göra soppa på än vanliga nässlor. Växer gärna på odlad mark.
2. Rödplister – precis som vitplister kan den klippas ner i salladen och göras soppa på.
3. Löktrav – har mild löksmak. God i sallader och i kryddsmör. De späda bladen är godast.
4. Ängssyra – Karin kryddar varmrökt lax och bondbönor med ängssyra, men tar även med den i granité (italiensk isglass) med gröna äpplen och lime.
5. Maskros – gör sallad av de späda bladen och stek blomknopparna i smör och honung till dessert eller till fläskkotletterna. Men förväll gärna knopparna först.  6. Vildkrasse – minst lika god som vanlig krasse och passar i sallad.
7. Sommargyllen –  redan Linné rekommenderade att man skulle odla sommargyllen som grönsak. Stjälkarna har broccolismak. Förväll dem lätt och ät till kött eller blanda ner bladen i sallader och örtblandningar.
8. Våtarv – finns kanske i din gräsmatta? Testa den till en god ost. Eller till rödbetor och halvmogna jordgubbar som du ringlar lite svart tryffelolja över. 
9. Pepparrot – mycket smakrik, påminner om rucola men är mycket godare. God i sallader, men Karin brukar även servera den till kokt oxbringa och fet fisk, och då med en del av roten.
10. Kirskål – suveränt god tillsammans med vitplister till en omelett. Själva omeletten får en champinjonsmak. Även god i en sufflé.

Ricottatarte

Karin Franssons Ricottatarte med tama och vilda örter

Gå ut och plocka vilda örter och baka den här goda färskostpajen. Hittar du ingen ramslök, kirskål eller någon av de andra jag har skrivit i receptet går det bra ändå. Då tar du några tama örter från balkonglådan eller mataffärens grönsaksavdelning: dragon och persilja till exempel. Servera tarten ljummen med kallrökt eller torkad skinka, oliver och marinerade tomater. Den passar alldeles utmärkt även till rökt eller marinerad lax, eller helt enkelt med en god sallad.

4-6 portioner – 1 stor tarte eller 4 små

Pajdeg
3 1/2 dl (200 g) vetemjöl
1 ägg
150 g kallat smör

Fyllning
200 g vilda örter som nässlor, ramslök, vitplister, målla, kirskål, våtarv, ta de örter ni hittar, blanda gärna i lite dragon och persilja
3 dl vispgrädde
2 vitlöksklyftor
300 g ricottaost eller mager kesella
3 hela ägg + 2 gulor
salt och vitpeppar
lite malen muskotnöt
1 1/2 dl tärnad lagrad prästost

Gör så här:

1. Börja med pajdegen: Lägg alla ingredienser i en matberedare och kör tills det börjar bli en grynig massa. Ta upp degen och nyp ihop den med händerna. Lägg den i en plastpåse och låt vila svalt i 30 minuter.

2. Sätt ugnen på 225 grader. Kavla ut degen och en klä en pajform med den. Nagga botten med en gaffel och grädda mitt i ugnen i cirka 15 minuter.

3. Förväll de vilda örterna hastigt i saltat vatten. Sila bort kokvattnet och doppa ner dem i iskallt vatten. Det kalla vattnet gör att kokningen avstannar och att örterna behåller sin gröna färg.

4. Krama ut vattnet och hacka örterna grovt.

5. Koka upp grädden. Dra bort kastrullen från värmen och låt svalna lite. Häll grädden i en mixer och tillsätt hälften av örthacket. Mixa tills grädden är grön. Pressa ner vitlöken.

6. Lägg ricottaosten i en skål, rör i lite av grädden så att det blir en slät blandning. Tillsätt sedan resten av grädden, ägg och gulor. smaka av med salt, peppar och lite malen muskotnöt.

7. Fördela resten av örthacket och den tärnade prästosten i det förgräddade pajskalet. Bred gräddsmeten över osttärningarna, släta till ytan och grädda tarten mitt i ugnen, 200 grader, i cirka 30 minuter eller tills smeten har stelnat och ytan fått en vacker gyllenbrun färg. Portionspajerna behöver kortare tid i ugnen.

Fler av Karins örtrecept och mer om de vilda örterna hittar du i boken Karin Franssons gröna smaker (Prisma förlag)