Kra-aj-mp! Varför får man kramp? Och vad kan man göra åt det?

Man sitter där lugnt i soffan. Plötsligt blir man ett svärande monster som ylar för full hals. Eller just när man somnat, far man upp som en oljad blixt och hoppar omkring på ett ben i mörkret. Det är krampen som slagit till.

För mycket sötsaker, vätskebrist, mineralbrist, hormonrubbningar, rökning. Teorierna är många till varför man drabbas av kramp. Och den hemmasnickrade åtgärsdlistan lång: Ta en banan, säger någon. Drick vatten, ät magnesium, säger andra. Stretcha innan du går till sängs är ett annat råd. Vad som är helt klart är att det gör ont. Förb—at ont.

Uppskattningsvis får ungefär varannan person över 65 år ibland kramp i vadmusklerna, även kallat sendrag. Det är något vanligare hos kvinnor. Vad som är orsaken vet man inte riktigt, men att det blir vanligare när man blir äldre är klart, liksom att även idrottare och gravida drabbas. Krampen kan också slå till om man arbetat hårt i hög värme och svettats rejält, som fotbollsspelare och maratonlöpare gör till exempel. 

Man vet också att kramp uppstår hos personer som tar vätskedrivande medicin, eftersom saltinnehållet i kroppen då kan komma i obalans. Salt är en natriumklorid, och brist på natrium kan ge kramper
i benen.

Många pekar ut magnesiumbrist som en orsak. Magnesium finns framför allt i skelettet men även i musklerna och en liten del i blodet. Därför kan det vara svårt att med ett blodprov avgöra om man har magnesiumbrist. 

I dag innehåller livsmedlen mindre magnesium än tidigare, förr kunde man få i sig betydligt högre halter enbart genom kosten. Men även stress kan orsaka magnesiumbrist. Socker hämmar upptaget av magnesium, och magnesium behövs även för att bryta ner alkohol. En kombination av dessa orsaker kan ge magnesiumbrist.

Vid magnesiumbrist kan en försvagning uppstå i musklerna. Ett rekommenderat dagligt intag av magnesium är 280 mg för kvinnor. Det finns många matvaror med ett naturligt stort innehåll av magnesium; på topplistan står till exempel pumpafrön, kakaopulver, vetekli, paranötter, hasselnötter, vetegroddar, torkade sojabönor, cashewnötter, sojamjöl, torkade nypon och mineralsalt som till exempel Himalayasalt. 

Om man tar magnesium i tablettform, bör man välja en variant som absorberas lätt, till exempel magnesiumcitrat och magnesiumlaktat. 

Magnesiumklorid kan upptas genom huden. I hälsokosthandeln finns en magnesiumolja som kan sprejas på och masseras in i huden. Det är egentligen ingen olja men är så högkoncentrerat att det har en oljeliknande konsistens.

Man bör också se till att få i sig B6-vitamin, eftersom brist medför att kroppen inte kan tillgodogöra sig magnesiumet ordentligt. Det finns naturligt i nötter, kött, kyckling och fisk. 

Tidigare var det vanligt att behandla kramp med kinin i tablettform, men det har man frångått på grund av biverkningarna. 

Strumpa som hjälper

Stödstrumpan Crampstop kan hjälpa. Den finns för dag och natt samt som vad-/armskydd. Vid ett test på vårdcentralen i Vara uppgav 20 av 23 patienter att de blivit bra eller bättre med hjälp av strumpan. Strumpan är gjord av syntetfiber och i en speciell stickmetod som förbättrar blodcirkulationen. Finns på apotek eller på crampstopbutiken.se

NUVARANDE Kra-aj-mp! Varför får man kramp? Och vad kan man göra åt det?
NÄSTA Fler sommarbilder från våra läsare