"Jag tror bestämt att intresset för andra krafter än de vi ser med blotta ögat ökar med åldern." Här kan du läsa chefredaktör Åsa Lundegårds ledare ur M-magasin nr 15 – ute i butik nu.

Intresset för andlighet ökar i Sverige, tänkte jag skriva, men hittar inte undersökningen som jag minns att jag har läst. Så jag vet inte om det stämmer, men jag tror bestämt att intresset för andra krafter än de vi ser med blotta ögat ökar med åldern.

Mitt första möte med den andliga världen var för 20 år sedan. Jag var nyskild och varje vecka träffade jag en terapeut som hjälpte mig att baxa mitt stukade liv framåt, lite i taget. En mycket viktig person. En dag berättade hon att hon skulle vara ledig vecka  9, för att åka skidor, då skulle vi inte ses. Jag sade ingenting men inombords tänkte jag att det var obegripligt att en person med ett så viktigt arbete tog ledigt för att åka skidor.

Är det inte som om en hjärnkirurg bara slutade med peangerna i frontalloben och tog paus för en kopp kaffe?

Jag kom ju till sans och insåg att jämförelsen haltade. Men när sportlovsveckan närmade sig var behovet av att prata med någon klok och utomstående person överhängande.

Lösningen blev att boka tid hos en spåkvinna. Hon bjöd på ett glas vatten, blandade tarotkortleken och eldade rökelse. Sedan satte hon igång. Och berättade om min framtid. Det var överstegudinnor och riddare och torn. Spåkvinnan målade upp bilden av en en ljus, glimrande framtid. Hon varnade för somt och såg utveckling inom annat.

Och mer än vad som stod att läsa i de där tarotkorten som hon vände upp, så tror jag att hon kunde läsa mig, och att det var ungefär det jag behövde höra. Allt kommer att bli bra. Jag förstår det orimliga i att lova mig en ljus framtid, och inte vet jag vad som stämde. Hade det varit en terapeut hade det varit både oetiskt och oprofessionellt, förstås. Men där och då, var jag tacksam för tillförsikten, och hoppet som hon förmedlade.

En placeboeffekt som gjorde mig lite gladare inombords.

I det här numret skriver vi om våra inre gudinnor. Inte hälften så luddigt som spåkvinnan i mitt skilsmässoliv. Utan snarare grundat på forskning och psykologi. Vår reporter har intervjuat Malena Ivarsson, som berättar inspirerande om att nu, efter 50, är en bra tid att utforska vilka gudinnor som står först i din inre kö. Och vilka som möjligen förtjänas att puttas framåt lite. Gör Malenas test och se om du är en Demeter eller en Afrodite. Eller lite av båda? Och om hur du gör för att låta kärleken eller systerskapet ta mer (eller mindre) plats i ditt liv.

Är det inte svårt att komma på idéer till tidningen? Den frågan får jag då och då. Nej, för det mesta är det roligt och inspirerande, och vi jobbar tätt ihop här på redaktionen. It takes a village, brukar man säga om att uppfostra ett barn. Jag skulle säga ungefär detsamma när det kommer till att göra tidning. Och ibland känns den här tidningen som vårt barn. Som ska matas och gullas med, stramas upp och pysslas om. Och så småningom skickas iväg för att landa hemma hos er.  Svårt kan det vara med modereportage. För det finns lika många önskningar som det finns läsare. För dyrt, för billigt. För modernt, för klassiskt. För slappt, för strikt. Jag har nog hört alla dessa synpunkter, och fler vill vi ha! Mejla mig om vad just du önskar!

Allra sist vill jag tipsa om reportaget om ormbunkar. Och hur dessa flikiga växter kom att bidra till kvinnors självständighet i det viktorianska England. Apropå mysterier!