Aktörer som ringer hem till folk och erbjuder sig att "förvalta" deras pengar ska man vara mycket misstänksam mot, menar M:s ekonomiexpert Birgitta Piper.

FRÅGA Jag har blivit kontaktad av ett bolag som erbjuder sig att förvalta mina pengar. Har googlat på omdömen om dem och det är både högt och lågt i flödet av kommentarer. Vet du något om dem? I informationen jag fick via mejl så anges inte vilken förvaltningsavgift de tar. De vill förstås att man bokar en tid för att få mer information, men jag vill inte sätta mig i en sådan situation utan att veta mer.
Eva

BIRGITTA PIPER Lägg på luren. Var misstänksam mot varje okänd uppringare som erbjuder sig att ”förvalta” ditt kapital. Finansinspektionen har nyligen gått ut och generellt varnat för kapitalraggare med dyra och svåranalyserade sparpaket. Just det här bolagets namn är för mig en ny bekantskap. Jag har ställt frågan till en rad seniora experter inom finansbranschen. Även för dem är bolaget okänt. Men jag ser när jag googlar att det förekommer ett kraftigt flöde av egenannonser, i många kanaler på nätet, bland annat på Facebook.

Namnen på bolag som sysslar med den här sortens kundraggning skiftar. Gemensam nämnare brukar vara att företagsnamnen är okända för de flesta. Gemensam nämnare är också att de vill locka in den presumtiva kunden i enrum där hela ”härligheten” i lugn och ro kan presenteras av en säljare med välsmorda argument. Det är nämligen så de jobbar, att i enskilda samtal försöka få ”guldhönan” till presumtiv kund att tro på deras prognoser med skimrande avkastning. Trots höga förvaltningskostnader. En typisk varningssignal är just det faktum att bolagen inte vill redovisa förvaltningsavgiften i en första kontakt eller i sin marknadsföring. För om så vore fallet hade många troligen sagt nej tack direkt. Men man ska veta att det inte är förbjudet att sälja svindyra och krångliga sparprodukter. Ofta inlåsta i flera år. Vad som dock är strängt reglerat är krav på transparens, information om eventuella provisioner och att ta hänsyn till kundens kunskaper om finansiella instrument och investeringar.

Ett gott råd. Säg alltid nej till förslag som låter för bra för att vara sanna.

Vill man så kan man själv förvalta sitt kapital enligt den enkla och hyllade principen: låga fondavgifter (högst 0,5 %) på högt rankade (4 eller 5 stjärnor) indexaktiefonder eller indexnära fonder enligt fördelningen: 80 % i en globalaktieindexfond och 20 % i en välrenommerad och högt rankad Sverigeindexnära fond.

En annan klassisk investeringsprincip är en knippe svenska kända och välskötta investmentbolag och låta dessa investeringar vara ifred i minst 5 år. Fonderna kan man titta till någon gång om året och kolla om det finns bättre konkurrerande fonder i samma klass och kategori. Den jämförelsen gör man lätt på fondsajten morningstar.se

Att investera i fonder och aktier på ett schablonbeskattat ISK är enkelt och lätthanterat eftersom man slipper deklarera för köp och försäkring av värdepapper och kan ta ut kapital helt skattefritt.

Så här frankt reagerar sparekonomen Claes Hemberg:

”En aktör som vägrar förklara sina produkter och avgifter på sin hemsida skulle jag inte ta i med tång. Undvik. Har du dem redan så sälj. Genast. Slutna svarta lådor ska vi INTE använda.”

… och Johanna Kull, sparekonom på Avanza Bank:

”Vill du ha rådgivning tycker jag att du ska börja med att kontakta din ’husbank’ och låta dem hjälpa dig se över ditt sparande. Det är ett betydligt mindre riskfyllt steg än att tacka ja till en aktör som uppenbarligen måste förlita sig på telefonförsäljning.”