"Det är inte mycket jag gör på ett sätt som hon kan gilla", skriver en läsare om sin mamma. Vår relationsexpert Per Naroskin svarar.

FRÅGA Jag är 56 år och enda barnet. Mitt problem och stora sår i livet är att jag inte riktigt kan lita på min mamma. Jag vet inte om hon älskar mig, för jag känner mig nästan alltid kritiserad av henne. Hon litar inte på mig heller tror jag, hon vill inte berätta vad läkaren sagt efter hennes kontroller till exempel. Jag har två barn och med dem tycker hon alltid att jag gör fel. Men även innan barn, med min ekonomi, mina val i livet, det är inte mycket jag gör på ett sätt som hon kan gilla. Min pappa är en toffel, han försöker medla ibland men står inte upp för något. Jag har själv blivit en person med kort stubin av det här. Jag vet att hon haft en tuff uppväxt men det hjälper inte. Vad ska jag göra?

Sussi

PER NAROSKIN Det första du nämner i ditt brev är din ålder. Det får mig att tänka att du så här långt upp i livet borde få vara mindre sårad och upptagen av relationen till dina föräldrar. Det säger jag, väl medveten om att det är lättare sagt än gjort. Du har samlat på dig mycket kritik för dina val i livet och det är klart att det kan ha underminerat ditt självförtroende. Du bär också på en besvikelse över att din pappa inte orkat, kunnat eller vågat vara det stöd du behövt. Men det har inte bara sårat dig, utan tydligen också gjort dig arg.

Även om din mamma och du vore överens om att ni ville ha en förändring så är det svårt att bryta gamla, ingrodda mönster. Ännu svårare blir det om det bara är du som eftersträvar en förbättring av er relation. Jag kan tänka mig att du har försökt några gånger genom åren men kanske har kombinationen av din mammas kritiska hållning och din korta stubin fått försöken att haverera. Under åren har ni antagligen samlat på er många erfarenheter som ni båda har haft svårt att glömma och bortse från.

Jag tror att en första förutsättning för att du ska må bättre i förhållande till din mamma är att du förlikar dig med de begränsade möjligheterna för en annan, helt tillitsfull relation. Så länge du är alltför involverad kommer du att reagera som du alltid gjort när konflikter mellan er uppstår. För att kunna ändra det måste du ta ett steg tillbaka och få lite distans. Om du kan försöka försonas med den tanken kanske det i sin tur skulle kunna leda till att du från din sida står friare att välja hur du reagerar både när du träffar din mor och inom dig själv.