"Nu när pappa är svag och behöver henne så kan hon inte ens förmå sig att besöka honom på sjukhuset." En läsare är arg och besviken på sin mamma som drar sig undan efter att pappan har fått en stroke. Vår relationsexpert Per Naroskin ger råd.

FRÅGA Mina föräldrar har haft ett långt och lyckligt äktenskap fullt av kärlek och värme.

För två månader sedan drabbades min pappa av en allvarlig stroke. Först var han medvetslös men sedan han vaknade kan han inte prata och sover mycket så det är svårt att kommunicera med honom. Läkarna säger att det är svårt att veta om han någonsin kommer att bli bättre eller om det här är slutet.

Jag skriver till dig för att min mamma vägrar att hälsa på honom. Inte en enda gång har hon varit där. Pappa alltid varit den starka och glada kraften i vår familj medan mamma är en mer orolig och osäker typ. Fast helt frisk på alla sätt. Och nu när pappa är svag och behöver henne så kan hon inte ens förmå sig att besöka honom på sjukhuset. Jag tycker att det är dåligt av henne att inte kunna ställa upp för honom nu när han för första gången är den svagare. Jag är så besviken på henne för jag tycker att hon beter sig så uselt och otroligt egoistiskt.

Jag har sagt det till henne men det är svårt att prata med henne för det enda hon säger är att det är hennes och pappas ensak. Jag vet inte hur jag ska få dit henne innan det är för sent.

Besviken dotter

PER NAROSKIN När du är så arg och besviken på henne blir det såklart svårt för dig att ens vilja försöka se situationen ur hennes perspektiv. Jag tror ändå att det vore bra om du kunde  se det lite mer från hennes håll. Inte för att du ska ändra uppfattning, utan för att din ilska och frustration knappast kommer att få henne att ändra sig. Du undrar hur du ska få henne till sjukhuset och jag misstänker att ju mer du förebrår henne, desto större är risken att hon låser sig.

Det kan vara värdefullt för dig att förstå mer av din mammas motiv. Kanske är hennes ovilja inte nödvändigtvis ett tecken på egoism och bristande kärlek. Kanske är det just för att hon älskar honom som gör det svårt att orka se honom i hans nuvarande tillstånd. Kanske är hon rädd för att minnesbilden av honom som han är nu ska komma att överskugga hennes minnen av honom när han var i sin krafts dagar.

Det viktigaste nu är att hitta ett tonläge mellan er som öppnar för samtal istället för att placera er på motsatta sidor i denna svåra tid. Du säger att din mamma är orolig och osäker. Det skulle kunna underlätta om du försöker visa respekt för hennes rädsla och lovar henne att försöka göra ett så förberett och fint möte som möjligt, för att minimera det som skrämmer henne med hans svaghet och sjukdom.