Min vän stimulerar inte sin hjärna

FRÅGA Jag har en kär, skärpt och klok väninna som jag är så mån om. Men sedan hon gick i pension ser jag tyvärr att hon backar i livet. Nu är hon 64 år och det är ju ingen ålder i dag.

Hon vill gärna tala om hur det var förr i tiden på sina föräldrars tid, hur roligt vi hade som gamla arbetskolleger. Hon lever på gamla meriter helt sonika.

Hon lever ensam med en utflugen dotter som hon curlar så mycket hon kan, såsom att ta hem dotterns tvätt till sig för att fixa den och så vidare.

Hon umgås bara med sina gamla grannar, mestadels en av dem, och sina syskon med respektive och barn och barnbarn. Hon reser en del, men då oftast med sin granne och syskonfamiljer, och ofta till samma plats.

Ja, jag tror du förstår läget. Jag försöker be henne hitta nya intressen, men hon byter alltid samtalsämne när detta kommer på tal. Hon har golfat förut, men det gör hon sällan och då bara med sin granne. Men det finns ingen stimulans för hennes huvud! Vad gör jag?

Orolig

 

PER Din omtanke om din väninna är sympatisk. Fast med vänner kan det vara svårt att se tydligt var gränsen går mellan hennes och dina egna intressen. Jag får inte riktigt fatt i på vilket sätt du tycker att hon ”backar”.

Kan det vara så att det i högre grad är du, än hon själv, som saknar det stimulerande umgänget? Det ligger inte alls någon förebråelse bakom min undran: vänskap är ömsesidig och när den ena förändras så går det ju ut över en själv också. Det låter trots allt som att din väninna gör en hel del saker som hon valt att prioritera – även om det inte är vad du skulle föredragit att hon gör. Hon verkar inte missnöjd med sitt liv som nybliven pensionär.

Kanske behöver både du och hon lite tid på er att ställa om er till den nya tillvaron, för att så småningom kanske göra fler saker gemensamt …