Varför vill min storasyster styra fast vi alla nu är över 60?

FRÅGA Vi är tre systrar, jag är nr två. När vi tömde våra föräldrars hem, kom vi överens om att vi skulle sortera upp i de olika rummen. Ett rum med det som ska slängas och ett rum där vi skulle skänka eller sälja, men i första hand skulle vi systrar tinga på saker vi ville ha. Vi skulle också ta dit våra barn så att de kunde välja och sedan skicka vidare till second hand.

Vi jobbade på och så ser jag att min äldsta syster nr 1 lägger ner böcker i en kartong som ska gå vidare till återvinning eller skräp. Jag säger till henne att inte göra det, eftersom alla ska få titta på sakerna innan. Hon blir galen och skriker i mitt ansikte och säger att jag är sjuk, att jag är massa psykiska sjukdomar (som inte stämmer). Jag förklarar för henne att vi kommit överens om att göra på detta sätt, att alla ska få titta på grejerna. Hon sade att hon tyckte böckerna var skräp så hon ville bestämma att ingen skulle ha dem.

Ett år tidigare när vi skulle hyra ut föräldrarnas lägenhet gjorde vi en grov rensning. Då hade hon slängt ner massa saker i en kartong så vi andra systrar inte kunde se och inte fick ta dessa. Jag sade nu att hon gjorde likadant som sist, men hon nekar, fast min andra syster, nr 3, kom ihåg det också.

Det slutade i alla fall med att hon bad om ursäkt flera gånger och jag godtog det. Nästa dag får jag höra att hon fortsatt kalla mig för flera grejer igen. Också hennes man kallar mig för olika saker. 

När vår pappa dog i somras fixade syster 1 allt med begravningen, och syster 3 allt med mammas betalningar (hon har en demenssjukdom och bor på ett äldreboende). Jag tyckte att det var min tur att bidra så jag såg till att föräldrarnas lägenhet såldes. Syster nr 1 har lagt sig i flera gånger, men jag har avstyrt henne.

Jag undrar varför hon beter sig som hon gör mot mig? Och vad ska jag göra? Jag älskar henne men jag accepterar inte hennes sätt mot mig och har tagit paus från henne nu för att fundera.

Madde

PER De flesta av oss har nog erfarenhet av att den rollfördelning som gällde i ens ursprungsfamilj är djupt rotad och svår att ändra på. Det gäller inte minst mellan syskon. Många kanske utvecklar friare umgängesformer som vuxna men ändå kan allt på ett ögonblick återgå till den gamla rollfördelningen just vid sådana tillfällen som du beskriver i ditt brev. Föräldrars åldrande och död är känslomässigt påfrestande för alla syskon och alla reagerar olika i känsliga lägen. Att dela upp kvarlåtenskap handlar inte bara om att sortera; föremål kan ha en betydelse som inte har med värdet att göra. Själva arbetet med att fördela sakerna kan aktivera gamla känslor förknippade med upplevda oförrätter, orättvisor och favoriseringar.

Helt klart ägnar sig din äldsta syster åt egenmäktigt förfarande när hon bryter er överenskommelse och själv bestämmer vad som ska slängas. Människor är olika bra på att härbärgera starka känslor. Jag tänker mig att din äldsta systers sätt att hantera situationen verkar vara att försöka skaffa sig kontroll. Men det blir överspänt och när ni andra inte accepterar det så brister det för henne så att hon exploderar på ett sätt som inte alls står i proportion till dina invändningar.

Du avslutar ditt brev med att du ska fundera. Är det på om du ska ta upp din systers oacceptabla beteende med henne, och när? Du skriver inget om hur ditt och din äldsta systers förhållande varit vid andra tillfällen än de här. Kanske har ni ett avspänt och nära förhållande till vardags, kanske är det inte så. Om ni umgås till vardags så infinner sig kanske ibland obelastade lägen där det går att ta upp obekväma ämnen utan att de leder till explosioner. Hursomhelst så har du nog rätt i att det är klokt att ta paus ett tag och låta känslorna lägga sig.

NUVARANDE Varför vill min storasyster styra fast vi alla nu är över 60?
NÄSTA M-magasin nr 13/2018