På Alla hjärtans dag vill vi berätta om tre kvinnor med hjärtats hälsa i fokus. Tre av landets största hjärthjältar är nämligen mappiekvinnor.
Genom forskning och möten med 
patienter är de ständigt uppdaterade om det senaste inom hjärtforskningen. Här berättar de hur du kan hjälpa ditt hjärta att pumpa vidare.

_L7A4008

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

Cecilia forskar om hjärtsvikt:
– Fyra enkla tips gör nytta!

Bly i benen och flås i trappan. Flimmer och fladder i bröstet. Jo, det kan vara att du slarvat med träningen eller är stormande nykär. Eller ditt hjärta som berättar om ett problem.

– Man ska ta ansvar för sin egen hälsa och inte bara komma till läkaren och säga ”gör mig frisk”, säger professor
Cecilia Linde.
Det är därför hon gärna pratar om det enkla först, fast hon är specialist på komplicerade behandlingar och forskning om hjärtflimmer och hjärtsvikt.

Så vi tar det enkla först.

Pulsen. Du ska lära dig att ta din egen puls. Enklast genom att lägga fingrarna på innersidan av handloven. Eller om du så vill ladda ner en pulsmätar-app. Varför då? Därför att du ska kunna kolla om pulsen börjar förändras (blir högre, lägre, blir oregelbunden). Pulsen är din direktlinje till hjärtat och de signalerna ska du inte ignorera.

Blodtrycket. Du ska ha koll på ditt blodtryck och vilket som är ditt mål-blodtryck och se till att hålla det. 130/80 är ett bra värde. 150/90 är inte ett bra värde. Och sluta att amatörmässigt vifta bort det med ”Äsch, det är ju bara lite i överkant”. Den överkanten kan vara skillnaden på liv och död.

• Vardagsmotion. Du ska gå dina 10 000 steg per dag eller röra dig på annat sätt.

Alkoholen. Du ska hålla koll på alkoholen. ”Att dricka för mycket vin är en verklig kvinnofälla”, säger Cecilia Linde. Och alkohol i stora mängder försvagar ditt hjärta. Ja, det kan leda till både hjärtflimmer och hjärtsvikt. Kvinnor bör inte dricka mer än ett glas (15 cl) vin per dag. Aldrig mer än tre glas vin vid samma tillfälle.

Så okej, det var de enkla och viktiga gör-det-själv-instruktionerna för oss mappies som vill hålla våra klappande hjärtan i god form.

Cecilia Linde är professor vid Karolinska Institutet i Solna, har ett stort internationellt nätverk och samarbetar med hjärtforskare framför allt i Frankrike och USA men hon har också mottagning och möter patienter.
Och hon vet att de flesta patienter känner till, och har respekt för, hjärtflimmer men att få har någon riktig uppfattning om vad hjärtsvikt handlar om. Men faktum är att hjärtsvikt har en dödlighet över en femårsperiod på 50 procent.

Hjärtflimmer
Det kan leda till hjärtsvikt och öka risken för stroke. Men skadeverkningarna kan förebyggas genom medicinering. Blodförtunnande förhindrar blodpropp och stroke och pulsreglerande läkemedel förhindrar att hjärtmuskeln tröttas ut så att hjärtsvikt uppstår.
– Kvinnor skyddas av sitt östrogen så de flesta drabbas av flimmer först i 70-årsåldern, säger Cecilia Linde.
Symtomen kan vara väldigt obehagliga, ibland ganska enkla att sätta i samband med hjärtflimmer – det känns verkligen som om hjärtat rusar. Ibland mer diffusa – man blir flåsig, trött och svettas.
– Symtomen skiljer sig lite mellan män och kvinnor. Kvinnor känner mer obehag, män märker oftast mer av nedsatt ork.

Även behandlingen skiljer sig åt. Kvinnor får oftare enbart pulsreglerande medicin som håller flimret i schack, medan män oftare får behandlingar som återställer hjärt-
rytmen till normal rytm. Det handlar då om så kallad elkonvertering, där man med elstötar ändrar hjärtats rytm, eller flimmer-ablation där man bränner bort det område i hjärtat som utlöser flimret.

Så professorns tips är:
– Lyft frågan när du pratar med din läkare: Skulle jag ha nytta av elstötsbehandling eller ablation?

Hjärtsvikt
Den allvarligare hjärtsvikten kommer med symtom som är förrädiskt vardagliga.

– Man kan känna att man blir tröttare, lätt blir andfådd och svullen i benen. Husläkare kan ibland först misstänka lungsjukdom men det går att skilja ut om det kan röra sig om hjärtsvikt med sviktblodprovet NTproBNP, kroppsundersökning och vanligt EKG. Misstänks hjärtsvikt ska du alltid få remiss till hjärtläkare för att fastställa orsaken till tillståndet, vidta åtgärder om det behövs och inleda hjärtsviktsmedicinering, säger Cecilia Linde.

Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte orkar fungera fullt ut, pumpförmågan har minskat, trycket inne i hjärtat har ökat och ibland kan det ha uppstått klaffläckage (att hjärtats ventiler, klaffarna, inte längre håller riktigt tätt).

Hjärtsvikt kan antingen handla om Det Stora Svaga Hjärtat eller det mer okända Det Lilla Stela Hjärtat, som främst drabbar kvinnor. Symtomen är desamma.

– De senaste fem–tio åren har vi uppmärksammat det lilla stela hjärtat mer. Hittills har det inte funnits något läkemedel. I en stor studie har vi kartlagt vilka som oftast drabbas – det är äldre kvinnor som ofta har andra problem som hjärtflimmer, lungsjukdomen kol och diabetes. Förhoppningen är att vi nu genom intensiv behandlingsforskning ska få fram effektiv behandling även vid denna hjärtsviktstyp.

Vid det stora svaga hjärtats svikt finns mycket effektiv medicinering. Och om inte det räcker kan man ibland operera och ofta sätta in sviktpacemaker. Något som Cecilia Lindes forskning ofta handlat om.
– Den forskningen om sviktpacemakern har gått snabbt från tanke, via prövning till praktisk användning. Ofta tar det kanske bara tre år, till skillnad från läkemedel som tar många år att utveckla.

***

_L7A5832

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

Annika fokuserar på vikten:
– Väg dig, håll koll på vikten

Vi kan äta oss mätta på god mat. Det är bra. Men att det leder till övervikt är ett problem. Professor Annika Rosengren:
– Man måste prata om riskerna med övervikt.

Annika Rosengren är väldigt noga med att slå fast att alla kvinnor har rätt att se ut som de vill. Och att ingen har rätt att kommentera någons vikt.
Men när det är sagt så kvarstår ändå faktum – övervikt ökar risken för hjärtsjukdom. Särskilt när extrakilona börjar komma redan i 20–30- årsåldern.
– Fetma är ett låggradigt inflammationstillstånd som påverkar kroppen. Direkt kan övervikt försämra hjärtats pumpförmåga och göra det stelare, indirekt ökar risken för högt blodtryck, diabetes, åderförkalkning, rubbade blodfetter och i förlängningen kan detta bidra till hjärtsvikt, säger Annika Rosengren, professor och överläkare vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg.

Det som bekymrar henne allra mest är att fetman ökar bland unga.
– Förr var det bara bråkdelar av unga som var kraftigt feta. Det är oroande. Tar de med sig fetman när de åldras så kan det bli riktigt farligt.

Annika Rosengren poängterar att det inte är ett individuellt fenomen, utan en konsekvens av en samhällsförändring:
– Fetman kom på 80- och 90-talet. Förr var nästan alla unga människor naturligt slanka. Det är ett nytt fenomen. Under hela mänsklighetens tidigare historia har det funnits för lite mat. Människan har oftast levt i halvsvält. Det är först nu som vi kan äta oss mätta och äta oss mätta på god mat. Och det är bra!

Men hon oroas ändå av alla kaféer, som vill tjäna pengar på sötebrödssuget.

Men om man är en lagom tjock (nåja!) mappie i sina bästa år, hur ska man tänka då?
– Många kvinnor ökar sin kroppsvikt med mer än 25 procent mellan 20 och 55 år. Det är normalt, men det är inte nyttigt och inte önskvärt.
Ska man försöka återta sin 20-årsvikt?
På detta svarar professorn med ett kraftfullt …
– Njaäää…

Och utvecklar sin tankegång:

– I alla fall inte vid måttlig fetma. För det första är risken att man kommer se ut som skrutt, med mer rynkor. För det andra är det frågan om vad man åstadkommer med en drastisk viktnedgång efter 50. Det finns väldigt lite data som tyder på att man vinner så mycket på att gå ner i vikt just för hjärtats skull då.

Hennes råd är i stället:

Sikta på att vara viktstabil. Väg dig – så att du håller koll.

• Vill du gå ner i vikt så gör det snarare för komfortens skull, för att bli rörligare. Eller du kanske vill gå ner i vikt för att komma i den där lilla kavajen.

• Sluta röka, om du fortfarande mot all förmodan gör det.

• Rör på dig.

Ät mat av bra kvalitet. Ät mycket grönsaker, ät gärna kött och ost – men i mindre mängder.

Annika Rosengren är en av Sveriges mest kunniga experter på just hjärt- och kärlsjukdomar. Just nu forskar hon bland annan, med hjälp av bidrag från Hjärt-Lungfonden, om sociala skillnader när det gäller hälsa.
– Det kan skilja många år i förväntad livstid mellan olika bostadsområden. Men alla ska ha samma chans.

***

_L7A2815

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

Eva är expert på hjärta & sömn:
– Även kvinnor har sömnapné

Å, å, å tjejer, vi måste snarka högre för att höras! Nja, men våra mer diskreta timmerstockar dolde länge det faktum att kvinnor ofta drabbas av sömnapné, som i sin tur påverkar hjärtat.

Eva Lindberg visste redan som ung vad hon skulle bli. Infektionsläkare i Visby. Riktigt så blev det inte. Nu är hon professor och överläkare vid sömn- och andningscentrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Och hon är den som gjorde första stora svenska studien på kvinnors snarkande. Som ingen trodde riktigt existerade.

Det visade sig att över hälften av Uppsalakvinnorna i studien hade minst fem andningsuppehåll per timme. Och sex procent hade svåra sömnstörningar, deras andning stannade upp mer än 30 gånger per timme.

– Uppsalaborna är fantastiska, säger Eva och visar bilder på försökspersoner som får sladdar och mätare kring hela huvudet för att sedan glada cykla hem och sova till forskningens fromma.

Det var först på 1980-talet som man började misstänka att snarkning och sömnapné faktiskt var en skadlig folksjukdom som påverkar hjärtat.
– Förut trodde man att snarkning var ett tecken på djup och god sömn, säger Eva Lindberg, där hon sitter
i sitt lilla professorsrum klädd i sin kortärmade vitblå läkardräkt, hon är klinisk forskare.
– Det passar mig att få jobba i två världar, dels grotta ner mig i forskning, dels ta emot patienter.

Hennes doktorsavhandling handlade om ”andningsrubbningar under sömn”. Bland män. För länge trodde man att sömnapné var något typiskt manligt. (Precis som man trodde att det var något typiskt för överviktiga. Det är en riskfaktor men kan drabba både normal- och underviktiga.)

Tills Eva då frågade sig ”Varför görs inga studier på kvinnor?” och skickade ut enkäter till 10 000 kvinnor i Uppsala. Det var år 2000. Av alla i enkäten togs 400 ut för en studie som också följdes upp tio år senare.

Både forskare och försökspersoner blev förvånade över resultaten. Kvinnor hade visst andningsuppehåll under sömnen! Och de snarkade, fast med lägre decibeltal än sina män.
– De flesta som led av sömnapné visste inte alls om det själva.

Vinster med behandling

Det stora lyftet för de flesta är att plötsligt känner de sig vakna och pigga på dagtid, orkar mer, har energi. Det är verkligen som ett nytt liv.

Risken för hjärtsvikt, högt blodtryck och diabetes minskar – det gäller framför allt yngre.

Behovet att gå upp och kissa på natten minskar – sömnapné gör att ett ämne utsöndras som stimulerar njurarna att producera urin.

En del patienter har rapporterat andra fördelar, som att sura uppstötningar minskar.

Omgivningen störs mer sällan av kvinno-snarkandet.
– Det är nog en av anledningarna till att sömnapné hos kvinnor är underdiagnostiserad, säger Eva Lindberg.

Men medvetandet ökar, fler kvinnor får diagnos, hjälp och nya pigga liv. Och om det kan vara till någon tröst, forskningen har visat att både kvinnor och män snarkar som mest
i 60-årsåldern. Sedan avtar det. Varför vet ingen. Än.

 

Fotnot: Artikeln publicerades i M nr 1/2019

NUVARANDE Alla hjärtans dag: Hjärtats hjältar
NÄSTA Harry Potter i London med M-Magasin
12-15 juni 2019