Så går en KBT-behandling till

Under tio gånger lotsas deltagarna – steg för steg – att möta vad de är mest rädda för, lära känna sina egna reaktioner och handskas med dem på ett bättre sätt.
– Ibland åker jag fortfarande på ett bakslag. Skillnaden är att jag nu har verktyg för att hantera det, säger Ingrid Andersson, som i M-magasin Hälsa och Psykologi berättar om sina erfarenheter av behandlingen mot panikångest.

De fysiska symtomen

Fösta gången

Gruppen får saklig information om vad som händer i kroppen vid en panikattack. De får veta att yrsel, svettningar och hjärtklappning är helt normala reaktioner när man blir rädd.
Gruppdeltagarna får också hyperventilera för att märka att det är de själva som framkallar till exempel yrseln och den höga pulsen.


Ingrids kommentar
– Den sakliga informationen var kanon! Det blev så tydligt att panikattackerna beror på att kroppen spökar – och det går att göra något åt det.
– Att hyperventilera var så obehagligt att jag fick ett anfall på hemvägen. Terapeuten hade sagt att det var det bästa som kunde hända, eftersom vi då skulle märka att det inte var farligt. Men det var lika hemskt ändå. Jag blev faktiskt arg.

Tankarna

Andra och tredje gången

Gruppen får information om hur tankar och förväntningar påverkar de fysiska reaktionerna. Den onda cirkeln ser ut så här: Om man blir rädd när hjärtat slår fortare så börjar det slå ännu fortare och så vidare…
Deltagarna får dels registrera sina tankar, dels utmana dem genom att formulera mer realistiska tolkningar av situationer som kan trigga igång en attack.

Ingrids kommentar
– Jag blev medveten om hur blixtsnabbt jag feltolkade till exempel hjärtklappning. Tidigare hade jag inte vetat om att jag hade tänkt något över huvud taget. Nu lärde jag mig att se på situationen och mina reaktioner med distans – och omtolka. Hjärtklappning är bara hjärtklappning, lite obehagligt, men inte farligt.

Exponering för symtomen

Fjärde och femte gången

Deltagarna får själva framkalla symtomen genom att till exempel:
• Springa på stället = ökad puls och svettning.
• Snurra = yrsel.
• Stirra i handflatan = dimsyn.
De får också en hemläxa: Gör samma sak hemma och efter varje exponering: gradera ångestnivån från 0–100 (ingen ångest –outhärdlig ångest, 20 = acceptabel nivå).

Ingrids kommentar
– Det här var jobbigt, men absolut nödvändigt. För mig var det värsta att snurra och bli yr i mössan. Det blev 80 poäng på ångestlistan. Men efter att ha övat hemma kom jag efter ett tag ner i 20 poäng.
– Här lärde vi oss också att vi någon gång i livet blivit felprogrammerade och att det tar längre tid att lära om än att lära in. Men det går om man är envis.

Exponering i verkliga livet

Sjätte till åttonde gången

Deltagarna listar ångestframkallande platser och situationer från 0–100. Till exempel handla, gå på bio, åka tåg. De hjälps åt att komma på konstruktiva lösningar för att våga.
De får också en ny hemläxa: Utsätt dig för de skrämmande situationerna och stanna kvar i situationen tills ångesten klingar av. Gradera från 0 till 100.

Ingrids kommentar
 – Inte förrän här upptäckte jag att jag hade agorafobi (torgskräck) också – det är väldigt vanligt när man har paniksyndrom. Men det var bara att fortsätta att utsätta sig, handla på stormarknad, gå på bio, ta tunnelbanan… Och jag var tvungen att vänja mig av med mina säkerhetsbeteenden, som att ha vattenflaska med mig för att kunna dricka om jag blev torr i munnen av skräck. Läskigt förstås. Men jag blev bättre hela tiden.

Att bibehålla färdigheterna

Nionde och tionde gången

Deltagarna går igenom sina nya färdigheter, planerar framtiden och diskuterar hur de ska hantera eventuella bakslag. De lägger också upp strategier för hur de ska handskas med andra svårigheter, till exempel allmän oro.

Ingrids kommentar

– Efter terapin var jag väldigt mycket bättre. Fortfarande utmanar jag mig själv och är uppmärksam på att inte falla tillbaka i gamla undvikandebeteenden. Så kommer det säkert vara i hela mitt liv. Ibland åker jag på ett bakslag. Skillnaden är att jag nu har verktyg för att hantera det.
– Jag vet att om paniken kommer ska jag inte fly. Jag ska stanna kvar och vänta ut den.

Fotnot: Manualen som gruppen följde är utarbetad av leg. psykologen Jan Bergström, ångestenheten, Karolinska sjukhuset.

Tio symtom KBT är bra för

Kognitiv beteendeterapi, KBT, har i vetenskapliga studier visat sig vara lika effektiv eller effektivare än andra behandlingsmetoder för bland annat:
• Paniksyndrom
• Specifika fobier, till exempel spindelfobi, svampfobi
• Tvångssyndrom
• Ångestsyndrom
• Social fobi
• Sömnstörningar
• Kronisk trötthet
• Migrän
• Hypokondri
• Bipolär störning (manodepressivitet)

KBT på nätet

affectphobia.org
Här presenteras Leigh McCulloughs kraftfulla korttidsterapi, som är en sammansmältning mellan KBT och psykodynamiskt.

livanda.se
Här kan du terapera dig själv med hjälp av nätbaserade KBT-kurser mot till exempel sömnproblem, övervikt, ångest och depression. Kurserna är inte gratis.

kbt.info
Svenska föreningen för kognitiva och beteendeinriktade terapier. Här kan du söka en terapeut på din hemort.

kbt.info/behandling/index.php
Här kan du anmäla intresse om du vill delta i olika studier om KBT-terapi som görs av svenska universitet. Kommer du med är behandlingen gratis.